CAROLINE KORPE LARSSON: Skydiving

Gissa vad jag gjorde igår!? Jag HOPPADE ut från ett flygplan från 1 800 feet höjd (5,4 km) uppe i luften. Föll fritt i 60 sekunder innan fallskärmen fälldes ut för att sedan vara uppe i luften i ytterligare ca 6 min. Sisådär omkring 120 miles/hour vilket motsvarar 193 km /tim var hastigheten som jag föll i.
Det var heeeeelt sjuktoch utan tvekan det knäppaste, galnaste, läskigaste och mest omtumlande jag någonsin gjort. Det är en obeskrivlig känsla att göra något sådant och även fast det har gått en dag sedan fallskärmshoppet kan jag fortfarande inte fatta att jag gjorde det. Jag gjorde det och jag som ju inte ens gillar höjder!

Vi var sammanlagt 5 svenska tjejer som hade bestämt oss för att göra detta tillsammans. Jag tror jag talar för oss alla när jag säger att vi först fick en chock när vi kom fram till stället där vi skulle hoppa fallskärm. En byggnad mitt ute på en åker med massa människor innuti som satt och slappade och åkte skateboard och inte gjorde så mycket än att bara sitta där. Det var väl kanske inte riktigt vad vi hade väntat oss. I alla fall vi gick in och det första vi fick göra när vi kom dit var att skriva under massa papper på att om något skulle hända med oss så kunde vi inte stämma företaget, det vi gjorde var alltså på egen risk. Så när det var gjort blev vi indelade i två grupper. Jag lyckades såklart hamna i den andra gruppen med Stephanie vilket innebar att vi fick stå och vänta på marken och se på när de andra 3 gjorde sina hopp.
Vi fick overaller en sele, handskar och glasögon på oss och efter en mycket snabb geneomgång med våra instruktörer var det dags att gå in i det lilla flygplanet. Med oss in i planet förutom våra instruktören som vi för övrigt var fastspända med hade vi också två kameramän som tog kort och spelade in hela händelsen. När vi hade nått rätt höjd öppnade min kameraman dörren och han steg ut och jag kunde se hur han höll fast i sidan av planet precis som spiderman. Sedan fick jag gå ut och ställa mig på den lilla plattformen vid dörren jag han se en tumme upp och 5 sekunder senare svävade jag runt i luften. Det hela gick så fort så man hade inte riktigt tid att bli rädd samtidigt som man var skiträdd.
Det var en häftig känsla att sväva omkring ovanför molnen och jag kommer ihåg att jag tyckte det var svårt att andas där uppe och att det var väldigt blåsigt så det var svårt att kontrollera sina armar och munnen. Kameramannen kom svävade omrking oss också så man försökte göra sitt bästa med att inte se allt för skräckslagen ut, vilket gick sådär, haha.
Efter ca 60 sekunder drog min instruktör i ett rep som utlöste fallskärmen och då hamnade man i en helt annan position. Istället för att sväva runt med magen mot marken hade man nu istället fötterna och benen pekandes mot marken. Vilket var en stor skillnad och också en stor lättnad för då visste man att fallskärmen hade utlösts och att man var "säker". Direkt efter fallskärmen var utlöst hamnade vi mitt bland molnen så man kunde inte se något alls. Det var bara vitt och grått runt omkring oss, kameramannen var borta och det enda man såg var en enda stor dimma. Jag fick höra att det var ganska så ovanligt att få hoppa genom molen för oftast brukade det vara klarblå himmel så instruktörerna tyckte det var häftigt de med.
Efter ett tag kunde man slutligen få en skymt av marken där nere. Vi var fortfarande väldigt högt uppe så man hade en fin utsikt över landskapet och allt såg så litet ut. Tillslut närmade vi oss marken och då skulle jag hålla upp min fötter och ben så att jag inte skulle skada mig när vi landade. Väl på marken stog det människor beredda för att ta emot oss. Ska väl medge att det var en härlig känsla att sätta ner fötterna på jorden igen.

Ett minne för livet var det verkligen och det är något som jag kan tänka mig att göra igen. Efter att ha hoppat fallskärm och fallit fritt ned mot marken och svävat bland molnen känns det som om allt jag kommer göra efter detta kommer vara hur enkelt som helst, just bring it on!

Lite bilder från gårdagen, filmen är tyvärr för stor för att lägga upp...