25 oktober 2012

Two years ago...

I am back!!! I am back in many different ways as some of you probably would say. I am back home in Sweden, my wonderful birth country. I am back to work and my...well at least in my opinion, ordinary life as being Caroline. And I am finally back to write on my blog.
This time I am writing in English, I am not sure why or if I am going to keep doing that in the future but this particular time I am and I don't have a good explanation for it. Maybe it is because I miss talking English or maybe I just wanted to make sure I hadn't lost my English vocabulary yet. Anyways enjoy it while it is lasting ;)

Today October 25th is actually the exact day two years ago I left Sweden for America. Isn't it scary how time flies!? I still remember that day as if it was yesterday...hmm maybe not yesterday but I remember it as if it was a couple weeks ago. So much have happen since then though.

An excited,  tired, expectant, nervous, brave, happy, curious and scared me two years ago. This picture is taken my first week in America, the day before I met my first host family....little did i know what was next. Below is some of the experiences I have had.


I have watched the Radio City Hall, Christmas Spectacular show. This picture includes the world famous Rockettes
I have been to Disney World, FL

I have met amazing people and I new friends from all over the world.
Been partying and traveling in a Limo in Miami

I have been to my very first hockey game ever. Go Boston Bruins or no I take that back becuase I am a Rangers fan. Go New York Rangers!!! ( I know Cory is going to be very happy to hear that..not lol)

Been on a crazy roadtrip to Grand Canyon (picture) and Las Vegas.

I have jumped out of an airplane. I know I am a little crazy :P
I have watched whats according to me is one of the best bands in the world, Coldplay!

I have biked acroos the Golden Gate Bridge, twice!! One time one a tandem bike and the other time on a regular one.
I have been driving along highway one, twice!!! And speaking about driving I have also taken both the New Jersey and California driver license, yay me!!

That was just a small selection of the thousands of pictures I have. I actually uploaded more but I guess they fell away somewhere on the way. (or becuase my computer is crappy and I need to buy a new one) The pictures bring back so many memories and it almost makes me want to travel back in time. I can't express enough how glad I am that I had the courage to get on that plane two years ago because if I didn't none of those pictures or memories would have existed.

Enough about the past, let's live in the moment, right? Or wait I just have to tell you about my amazing summer with Cory first. In my last post I was writing about all the things we were going to do together during my travel month. Soooo of course I am going to show you guys what we did with pictures and in words. Well next time I am. Now I have to go and start cook dinner.

Over and Out.

23 juli 2012

14 hours 21 minutes....

Det är exakt 14 tim 21 min och 11 sekunder i denna stund jag skriver som jag officiellt har kvar att jobba som au pair. Knäppt eller hur?! Ja, jag vet, jag måste nästan nypa mig i armen lite då och då för att förstå att det är sant. Imorgon har jag alltså jobbat som au pair i 1 år och 9 månader och det är också så länge jag har befunnit mig i USA.
Det är med blandade känslor som jag tänker på att jag bara har en dag kvar att jobba. Har ju hunnit med så otroligt mycket och jag har sett, upplevt, lärt mig, rest, träffat massa människor och växt som person under denna tid. Jag har lärt mig något som inte en enda skola i hela världen skulle kunna lära mig och jag är en erfarnhet rikare, en väldigt värdefull sådan.
 Jag vet att jag kommer sakna det som de senaste åren har varit mitt liv men jag vet också att jag alltid kommer kunna titta tillbaka i backspegeln med ett leende på läpparna.

Även om det är lite sorgligt så överväger min förväntansfulla och äntligen känsla just nu för på torsdag beger jag mig ner mot NY och Cory för att börja min efterlängtade resemånad. Det är helt sjukt vad glad jag är och det känns smått otroligt att jag äntligen ska få ha semester och det tillsammas med min fina Cory. Det kommer bli så kul och jag ska njuta så mycket som möjligt och ta massa kort så ni kan få ta en liten del av min sista månad här i staterna ni med. Kommer både hinnas med ett besök ner till Key West, FL och ett upp till Niagra Falls, NY. Däremellan firar jag och Cory ETT år tillsammans (yeey oss) och det kommer vi göra inne i mitt älskade New York. Massa annat skoj som paintball, hiking, beach, party, shopping, utomhusbio mm. kommer vi också se till att hinna med. Jag ska även ner och hälsa på min första värdfamilj igen för några dagar. 

Nope det är dags för mig att börja packa min väska så jag kan ta mitt pick och pack mot nya äventyr. Jag är redo för nya utmaningar och det är dags för mig att vända blad i min bok och skriva ett nytt kapitel. Har redan lite planer för nästa år och min framtid men än så länge vill jag inte avslöja något ;)


Jag när jag var nere i NJ hemma hos Cory's familj i slutet av juni/början på juli

Over and Out

27 juni 2012

Sitter på flygplatsen i Portland, ME. Ska till New York för en långhelg då min värdfamilj är bortresta så har jag fått ledigt och då passar jag självklart på att boka en resa. Är sjukt taggad på att vara tillbaks i NY även om det bara är för några dagar, var ju faktiskt över ett halvår sedan jag var där sist. Kommer bli en långhelg med massa kul med Cory! Förresten jag har mindre än en månad kvar att jobba som en au pair, vilket är bittersweet. Jag känner att jag är klar med att vara en au pair och att jag är redo för att starta något nytt men samtidigt kommer det vara svårt att lämna något som de senaste två åren har varit mitt hem. Ok måste dra nu för det är dags att boarda planet!!

31 maj 2012

GRATTIS JOSSAN!!

Idag tar min fina syster studenten, stort GRATTIS till dig Josefine!!! Önskar jag kunde vara där och se dig springa ut från samma skola som jag sprang ut ifrån för tre år sedan och sedan stå på lastbilsflaket efteråt för att sjunga - "För jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten, för jag har tagit studeeeeenten, fy fan vad jag är bra", med alla dina kompisar.
Hoppas du får en helt underbar dag tillsammans med dina klasskamrater och sedan efteråt med vår familj, vänner och släktingar!  Ha så kul och njut så mycket du kan. Tusen pussar och kramar ifrån USA <3

Jag och Josefine i New York i April förra året, 2011 när hon var och hälsade på.

28 maj 2012

Live from Maine

Hallå på er alla där hemma i sommarvärmen! Har förstått att även Sverige har nåtts av fint väder precis som vi har här i USA. Blir inte allt plötsligt mycket bättre när vädret är fint!?

Jag trivs jätte bra här i Maine, har varit här i ca en månad nu. Min familj, the LaJeunesse family är super trevliga och omtänksamma, och barnen är de mest väluppfostrade barn jag någonsin har tagit hand om! Är verkligen jätte glad att allt lyckades lösa sig tillslut och vem kunde ana att det skulle bli så bra!

Eftersom att jag inte har uppdaterat på ett tag så kommer här lite bilder ifrån min underbara vecka i California med pappa i början av April.

Jag påväg cyklandes mot Golden Gate Bridge

Pappa i kön för att få åka Cable car

Tillslut så blev det vår tur att åka! Jag fick ståplats och stå och hålla i mig och det gällde att se upp då vi passerade andra fordon i hög hastighet, så in med arnar och händer!  

Yup, såhär såg vår frukost ut, mums!

Pappa på Golden Gate Bridge. Ser folktomt ut men tro mig det var det inte alls! Det var ganska så krångligt faktiskt att ta sig över till andra sidan bron med cykel. Fråga bara pappa, han höll på att krascha ett antal gånger ;)

Jag nere vid piererna
Pappa och jag med landsmärket som alla förknippar med San Francisco - The Golden Gate Bridge
Mycket gående blev det på San Francisco's gator. I bakgrunden skymtar en häftig fontän.

Inne i the Redwoods. Gigantiska träd och som ni ser fick inte ens hela trädet plats i bild!!

Pappa inne i trädet

Efter en timmes promenad kom vi tillsut fram till dessa hus, "Huset fullt husen".

Vi gjorde en roadtrip en utav dagarna, hyrde en bil (vilket inte var det lättaste och billigaste) och så körde jag ner längs med kusten och Highway 1. Jättekul väg att köra då man kör precis vid havet och uppe i bergen samt alla dess kurvor, tror dock inte pappa tyckte det var lika roligt att sitta bredvid och hålla i sig och kolla på.

Såhär ser det ut längs med Highway 1, vackert!


Åker ni till California någon gång så ska ni absolut hyra en bil och köra längs med Highway 1, jag har gjort det två gånger nu och jag blev lika överraskad över hur vackert det är andra gången också!

Lombard Street i bakgrunden, och även en del av San Francisco.

24 april 2012

Next stop...Maine

Massa saker har hänt sedan jag sist bloggade. Så här kommer en liten lista på det som har hänt de senaste veckorna och vad som händer i framtiden....
  • Druckigt grön öl
  • Börjat gilla sången Sweet Caroline (inte så konstigt med tanke på sångens titel)
  • Sofia var och hälsade på i San Francisco på sin resemånad
  • Avslutat mina klasser och påbörjat två nya på Palo Alto Adult School
  • Regn, regn, regn
  • Varit på Google headquarters
  • Fått en ny svensk granne
  • Pappa var och hälsade på och vi spenderade en hel vecka tillsammans
  • Gick i rematch
  • Massa telefonsamtal med olika personer
  • Tillslut skypat med Marie (tysk som jag umgicks med i Madison)
  • Sol, sol, sol
  • Jag ska flytta från California och västkusten till Maine och östkusten på lördag/söndag
  • Cory kommer hit på torsdag
  • Coldplay på fredag
  • Packa ihop alla mina saker
Så, jag tänkte berätta lite om veckan när pappa var här. Han var här över påsk veckan så första veckan i April för att vara mer exakt. Han flög faktiskt in två dagar innan jag kunde komma in och möta honom så han hade tid att vänja sig vid tidskillnad och vila efter en lång flygning.
På tordags förmiddagen den 5/4 när mina värdbarn hade åkt till flygplatesn för att flyga till sin pappa så tog jag tåget in och mötte upp min pappa på Union Square. Var först lite orolig för att jag inte skulle känna igen honom för det var ju faktiskt ett helt år sedan som jag sist såg honom (har sett honom på skype men det räknas inte) men han såg ut precis som han gjorde för ett år sedan så jag oroade mig bara i onödan!
Sedan hade vi en hel vecka tillsammans med en massa sightseeing och gående i lutande backar framför oss, blir svettig bara jag tänker på dem!
Vi gick längs med Fishermans Wharf, vi såg på sjölejonen vid Pier 39, vi gick längs med havet och alla piererna, vi gick upp och nedför Lombard Street, vi åt gratis choklas på Ghiradelli Square (känd choklad här i USA som kommer från San Francisco), vi åkte Cable cars, vi cyklade över Golden Gate bron, vi åkte en busstur till Redwoods och såg de stora och höga träden, vi besökte Sausalito, vi hyrde bil och jag körde längs med highway 1 söderut längs med kusten, vi såg the Painted Ladies, vi åkte ut till Alcatraz (den enda dagen som det regnade såklart :) och vi shoppade.
De två sista nätterna åkte vi till Atherton vilket är den plats jag nu bor på och har gjort det senaste halvåret för att ha lite sightseeing sista dagen tillsammans i området jag bor i. Vi besökte Stanford university och Palo Alto där b.la. den första Apple Store butiken finns. Sista kvällen hade vi middag med min värdfamilj och sedan på fredags morgonen körde jag pappa till flygplatsen.

12 mars 2012

Skydiving

Gissa vad jag gjorde igår!? Jag HOPPADE ut från ett flygplan från 1 800 feet höjd  (5,4 km) uppe i luften. Föll fritt i 60 sekunder innan fallskärmen fälldes ut för att sedan vara uppe i luften i ytterligare ca 6 min. Sisådär omkring 120 miles/hour vilket motsvarar 193 km /tim var hastigheten som jag föll i.
Det var heeeeelt sjuktoch utan tvekan det knäppaste, galnaste, läskigaste och mest omtumlande jag någonsin gjort. Det är en obeskrivlig känsla att göra något sådant och även fast det har gått en dag sedan fallskärmshoppet kan jag fortfarande inte fatta att jag gjorde det. Jag gjorde det och jag som ju inte ens gillar höjder!

Vi var sammanlagt 5 svenska tjejer som hade bestämt oss för att göra detta tillsammans. Jag tror jag talar för oss alla när jag säger att vi först fick en chock när vi kom fram till stället där vi skulle hoppa fallskärm. En byggnad mitt ute på en åker med massa människor innuti som satt och slappade och åkte skateboard och inte gjorde så mycket än att bara sitta där. Det var väl kanske inte riktigt vad vi hade väntat oss. I alla fall vi gick in och det första vi fick göra när vi kom dit var att skriva under massa papper på att om något skulle hända med oss så kunde vi inte stämma företaget, det vi gjorde var alltså på egen risk. Så när det var gjort blev vi indelade i två grupper. Jag lyckades såklart hamna i den andra gruppen med Stephanie vilket innebar att vi fick stå och vänta på marken och se på när de andra 3 gjorde sina hopp.
Vi fick overaller en sele, handskar och glasögon på oss och efter en mycket snabb geneomgång med våra instruktörer var det dags att gå in i det lilla flygplanet. Med oss in i  planet förutom våra instruktören som vi för övrigt var fastspända med hade vi också två kameramän som tog kort och spelade in hela händelsen. När vi hade nått rätt höjd öppnade min kameraman dörren och han steg ut och jag kunde se hur han höll fast i sidan av planet precis som spiderman. Sedan fick jag gå ut och ställa mig på den lilla plattformen vid dörren jag han se en tumme upp och 5 sekunder senare svävade jag runt i luften. Det hela gick så fort så man hade inte riktigt tid att bli rädd samtidigt som man var skiträdd.
Det var en häftig känsla att sväva omkring ovanför molnen och jag kommer ihåg att jag tyckte det var svårt att andas där uppe och att det var väldigt blåsigt så det var svårt att kontrollera sina armar och munnen. Kameramannen kom svävade omrking oss också så man försökte göra sitt bästa med att inte se allt för skräckslagen ut, vilket gick sådär, haha.
Efter ca 60 sekunder drog min instruktör i ett rep som utlöste fallskärmen och då hamnade man i en helt annan position. Istället för att sväva runt med magen mot marken hade man nu istället fötterna och benen pekandes mot marken. Vilket var en stor skillnad och också en stor lättnad för då visste man att fallskärmen hade utlösts och att man var "säker". Direkt efter fallskärmen var utlöst hamnade vi mitt bland molnen så man kunde inte se något alls. Det var bara vitt och grått runt omkring oss, kameramannen var borta och det enda man såg var en enda stor dimma. Jag fick höra att det var ganska så ovanligt att få hoppa genom molen för oftast brukade det vara klarblå himmel så instruktörerna tyckte det var häftigt de med.
Efter ett tag kunde man slutligen få en skymt av marken där nere. Vi var fortfarande väldigt högt uppe så man hade en fin utsikt över landskapet och allt såg så litet ut. Tillslut närmade vi oss marken och då skulle jag hålla upp min fötter och ben så att jag inte skulle skada mig när vi landade. Väl på marken stog det människor beredda för att ta emot oss. Ska väl medge att det var en härlig känsla att sätta ner fötterna på jorden igen.

Ett minne för livet var det verkligen och det är något som jag kan tänka mig att göra igen. Efter att ha hoppat fallskärm och fallit fritt ned mot marken och svävat bland molnen känns det som om allt jag kommer göra efter detta kommer vara hur enkelt som helst, just bring it on!

Lite bilder från gårdagen, filmen är tyvärr för stor för att lägga upp...

Jag och Stephanie och våra instruktörer

Här har jag och min instruktör, Chase precis hoppat ut ur planet

Häftig känsla


Jag flyger!

Fri som en fågel :)

Allt ser så litet ut där uppifrån

Fallskärmen äntligen ute och denna bilden är tagen precis innan vi landar



Nere med båda fötterna på jorden igen, ganska skön känsla det med :)
   

Bilder från LA

Kaktusar och en hungrig Cory :P

LA skymtar i bakrunden

Vårt motell

Walk of Fame och några av alla stjärnor som finns där...

Gatan där man hittar Walk of Fame m.m

Hollywood skylten :)

Jag i ett varmt LA

Jag med Hollywood i bakgrunden

Beverly Hills

Cory på Venice Beach

Venice Beach







5 mars 2012

Los Angeles och mycket mer...

Då var det tillbaks till verkligenheten igen. Hade en helt underbar vecka med Cory när han var här och hälsade på. Oj vad roligt vi hade och vad mycket vi hann med att se och göra och ännu ett oj för vad tiden går fort när man har roligt! Att försöka sammanfatta en sådan härlig vecka i bara några menigar är minst sagt svårt men här kommer i alla fall ett tappert försök. 
Det hela började på fredagen runt lunchtid då jag drog till flygplatsen för att hämta upp honom. Tog mig en hel del letandes och ett tag innan jag hittade rätt mötesplats men tillslut kom jag fram till rätt plats. På grund av att jag gick vilse trodde jag att jag skulle bli sen men som tur var hans flyg lite försenat så det slutade med att jag fick stå och vänta på honom istället. Den väntan kändes dock som en evighet. Snäll som jag är hade jag köpt en Chocolate chip cookie som jag tänkt ge till honom när han kom men nervös som jag var när jag väntade åt jag ju självklart upp hela kakan själv!!
Tillslut kom han i alla fall nedför rulltrappan och jag ville bara hoppa upp och ned och stå och skrika av glädje men då hade väl vakterna kommit och spärrat in mig så jag valde att inte skämma ut mig det första jag gjorde. Tyckte också det räckte med att berätta för Cory att jag lyckats parkera bilen på andra sidan flygplatsen. När bilen väl var funnen bar det av hemmåt för att visa vart jag bodde innan det var dags för att hämta upp mina värdbarn på skolan. Blev lite jobb på eftermiddagen behövde mest hjälpa till med att packa innan min värdfamilj begav sig mot flyplatsen och Colorado.

Vår första hela dag tillsammans var alltså lördag och då tog vi tåget och åkte vi in till San Francisco och spenderade hela dagen där. Det var första gången för Cory och jag tror fakiskt han blev lite smått förälskad i staden, vilket är svårt att inte bli. Det hanns med att se de mesta sevärdigheter som tex. Union Square, Lombard Street, titta på street preformers, käka Ben & Jerry glass, Fishermans Wharf, sjölejon, the Bushman (en snubbe som gömmer sig bakom buskar och skrämmer människor) vi såg Golden Gate bridge på avstånd och vi var uppe i Coit Tower där man har en kanon utsikt över hela staden. Kvällen avslutades med att vi satt på parkeringsplatsen vid Coit Tower och såg ut över San Francisco samtidigt som solen gick ned i horisonten. En mycket bra dag med ett väldigt fint avslut!

Söndagen blev lite av en "slappardag" eller när jag tänker efter hann vi faktiskt med en hel denna dag också men i vårt tempo så var det en lugn dag. Dagen började med att vi tog en rejäl sovmorgon för att sedan åka upp till "the dish" och gå den långa vandringsrundan vilket tar ca 1,5 tim. Åkte hem igen och la oss ute i solen för att sola, någon somnade och snarkade högt och tydligt (vill inte avslöja vem det var men för att ge er en ledtråd så snarkar jag inte ;) Denna lilla händelse finns också på film! Sedan bar det av till biografen för att se på filmen Safehouse som tydligen hade två svenska skådespelare med i rollerna! Efter bion åkte vi hem och lagade tacos, yum. Gick sedan och la oss ganska så tidigt för vi skulle upp på måndages morgonen för att hämta hyrbilen och ge oss iväg på vårt lilla äventyr.

På måndag som sagt var vi uppe med tuppen för att packa det sista (detta gäller dock bara mig, haha) Cory fixade lunch istället :) Vi hämtade hyrbilen och sedan var vi redo. Vi tog och följde highway 1 som var helt otroligt vackert. Vägen går längs med kusten och man är omringad av berg och grönska och vägen är alledes kurvig. Kändes nästan som om man var med i ett vykort. Det blev några stopp på vägen för att ta kort och njuta av atmosfären. Vi tog också ett break för att äta lunch och detta kom att bli ett av mina favorit ögonblick från veckan. Det fanns inga parkbänkar där man kunde sitta och äta sin lunch där vi hade stannat så Cory bestämde sig för att backa upp bilen längs med vägkanten. Jag visste inte riktigt vad han sysslade med först, trodde att han bara skulle flytta bilen så vi inte skulle stå i vägen för andra människor som också ville stanna där. Men så öppnade han bagageluckan och vi satte oss där för att äta vår lunch samtidigt som vi hade havet framför och nedanför oss och solen skinandes och glittrande i havet. Det var...vet inte riktigt vad jag ska säga men det var ett sådant fint ögonblick och jag hade kunnat sitta där i en evighet i bagageluckan i solen med Cory vid min sida. Kommer aldrig glömma det ögonblicket.
Vi fortsatte vår bilfärd och någon gång runt 8-snåret nådde vi vårt mål...Los Angeles!!! Jag var sjukt trött när vi kom fram så var tvungen att ta en liten powernap innan vi begav oss ut på en liten upptäcksfärd i mörkret med bilen. Vi köre uppe i Hollywood Hills, kurviga och små trånga gator och massa hus som har jätte fin utsikt. Det sjuka är att vissa hus är delvis ute i luften, helknäppt men sant!! I alla fall så lyckades vi få en skymt av the Hollywood sign i mörkret och vi såg downtown med alla höga skyskrapor och så åkte vi vilse. Efter att vi förstod att vi var vilse och hade åkt åt helt fel håll vände vi och åkte tillbaks till hotellet igen.

Tisdagen som var får första och sista dag i LA blev det lite sightseeing och en del kort tagna. Vi gick längs på Hollywood Boulevard vilket också är gatan där man hittar Walk of Fame och alla stjärnor på marken. Såg inte alls ut som jag hade förväntat mig och mitt intryck av LA och Hollywood förändrades snabbt från att tidigare varit ett glamoröst ställe i min fantasi till att i verkligeten vara ett trashigt ställe! Även om det var en hel del turister på gatan så såg jag många hemlösa och man kunde se att det var ett fattigt område. Ett kvarter från Hollywood Boulevard såg vi också hur en kvinna längs med vägen drog ner sina byxor för att sätta sig ner och göra sitt behov, mitt på ljusa dagen! Som sagt inte alls så glamoröst som man kanske föreställer sig att det ska vara. Vi drog vidare för att ta en närmare titt på Hollywood skylten och hamnade slutligen i en park där man hade en jättefin och bra utsikt utöver den och på andra sidan utöver LA. Det bästa av allt var att det var nästan inga människor alls här så man kunde ta sig tid!
Vi åkte i området Beverly Hills för att kika oss omkring såg dock inget speciellt, vissa hus var väldigt stora dock men efter ett tag hade vi sett det mesta kände vi så vi drog vidare till Venice Beach. Väl där kikade vi på några killar som försökte surfa och vi kände på havet med våra fötter vilket var svinkallt. Vi satte oss en stund på stranden för att njuta av utsikten men också för att varva ner efter en lång dag som ännu inte var slut. Vi hade ju en 6 timmars bilresa hem kvar att köra! Kom hem någon gång efter midnatt runt 1am tror jag för att sedan gå och lägga oss.

Onsdagen var vår sista dag med hyrbil så vi klev upp i hyfsad tid för att kunna hinna köra till Redwoods vilket ligger på andra sidan Golden Gate Bridge och kika på träd. Inte vilka träd som helst dock utan gigantiska träd som är de högsta levande varelserna på jorden idag. Innan vi gjorde det tog vi tillfället i akt och körde upp bland bergen för att få en utsikt över hela Golden Gate Bridge och San Francisco.
Vi var tvungna att lämna tillbaka hyrbilen runt 5pm och efter det åkte vi hem för att laga middag.

Torsdagen som var vår sista dag tillsammans började med att jag hade lektion i 2tim på morgon och när jag kom tillbaka runt lunchtid gick vi och åt brunch på ett av mina stammisställen, Stacks. Efter det bestämde vi oss slutligen för att ta taget in till San Jose för att kika och se vad som  fanns där. Vi gick längs med en flod och kom slutligen till en park där vi la oss en stund i solen. Vi gick runt och letade efter shopping men kunde inte hitta något i närheten så vi tog tåget tillbaka för att sedan gå till Stanford Shopping Mall. Tog oss en halvtimma att gå dit kikade runt i lite butiker och sedan gick vi hemmåt igen för att köpa kinamat att ta med hem och äta framför tv:n. Vi gick till sängs tidigt för vi var tvungna att gå upp vid 4-tiden på morgonen då Corys flyg avgick kl. 6am.

Fredagen var ingen rolig dag alls, upp tidigt för att köra till flyplatsen och sedan säga hejdå för att sedan bli lämnad och behöva åka tillbaka själv till ett tomt hus. Kände mig såååå ensam när jag kom hem vilket inte var konstigt med tanke på att jag umgåtts med Cory 24/7 i en hel vecka. Min värdfamilj kom hem på kvällen och då kändes det lite bättre, för då var jag inte längre själv...

Som sagt en fantastisk vecka var det och här är några bilder från den, får bli en bildbomb nästa inlägg istället;


Walk of Fame

Jag och Cory i Hollywood :)


En gata i Beverly Hills

Golden Gate Bridge och San Francisco i  bakgrunden


Redwoods
 Over and Out