Skydiving

Gissa vad jag gjorde igår!? Jag HOPPADE ut från ett flygplan från 1 800 feet höjd  (5,4 km) uppe i luften. Föll fritt i 60 sekunder innan fallskärmen fälldes ut för att sedan vara uppe i luften i ytterligare ca 6 min. Sisådär omkring 120 miles/hour vilket motsvarar 193 km /tim var hastigheten som jag föll i.
Det var heeeeelt sjuktoch utan tvekan det knäppaste, galnaste, läskigaste och mest omtumlande jag någonsin gjort. Det är en obeskrivlig känsla att göra något sådant och även fast det har gått en dag sedan fallskärmshoppet kan jag fortfarande inte fatta att jag gjorde det. Jag gjorde det och jag som ju inte ens gillar höjder!

Vi var sammanlagt 5 svenska tjejer som hade bestämt oss för att göra detta tillsammans. Jag tror jag talar för oss alla när jag säger att vi först fick en chock när vi kom fram till stället där vi skulle hoppa fallskärm. En byggnad mitt ute på en åker med massa människor innuti som satt och slappade och åkte skateboard och inte gjorde så mycket än att bara sitta där. Det var väl kanske inte riktigt vad vi hade väntat oss. I alla fall vi gick in och det första vi fick göra när vi kom dit var att skriva under massa papper på att om något skulle hända med oss så kunde vi inte stämma företaget, det vi gjorde var alltså på egen risk. Så när det var gjort blev vi indelade i två grupper. Jag lyckades såklart hamna i den andra gruppen med Stephanie vilket innebar att vi fick stå och vänta på marken och se på när de andra 3 gjorde sina hopp.
Vi fick overaller en sele, handskar och glasögon på oss och efter en mycket snabb geneomgång med våra instruktörer var det dags att gå in i det lilla flygplanet. Med oss in i  planet förutom våra instruktören som vi för övrigt var fastspända med hade vi också två kameramän som tog kort och spelade in hela händelsen. När vi hade nått rätt höjd öppnade min kameraman dörren och han steg ut och jag kunde se hur han höll fast i sidan av planet precis som spiderman. Sedan fick jag gå ut och ställa mig på den lilla plattformen vid dörren jag han se en tumme upp och 5 sekunder senare svävade jag runt i luften. Det hela gick så fort så man hade inte riktigt tid att bli rädd samtidigt som man var skiträdd.
Det var en häftig känsla att sväva omkring ovanför molnen och jag kommer ihåg att jag tyckte det var svårt att andas där uppe och att det var väldigt blåsigt så det var svårt att kontrollera sina armar och munnen. Kameramannen kom svävade omrking oss också så man försökte göra sitt bästa med att inte se allt för skräckslagen ut, vilket gick sådär, haha.
Efter ca 60 sekunder drog min instruktör i ett rep som utlöste fallskärmen och då hamnade man i en helt annan position. Istället för att sväva runt med magen mot marken hade man nu istället fötterna och benen pekandes mot marken. Vilket var en stor skillnad och också en stor lättnad för då visste man att fallskärmen hade utlösts och att man var "säker". Direkt efter fallskärmen var utlöst hamnade vi mitt bland molnen så man kunde inte se något alls. Det var bara vitt och grått runt omkring oss, kameramannen var borta och det enda man såg var en enda stor dimma. Jag fick höra att det var ganska så ovanligt att få hoppa genom molen för oftast brukade det vara klarblå himmel så instruktörerna tyckte det var häftigt de med.
Efter ett tag kunde man slutligen få en skymt av marken där nere. Vi var fortfarande väldigt högt uppe så man hade en fin utsikt över landskapet och allt såg så litet ut. Tillslut närmade vi oss marken och då skulle jag hålla upp min fötter och ben så att jag inte skulle skada mig när vi landade. Väl på marken stog det människor beredda för att ta emot oss. Ska väl medge att det var en härlig känsla att sätta ner fötterna på jorden igen.

Ett minne för livet var det verkligen och det är något som jag kan tänka mig att göra igen. Efter att ha hoppat fallskärm och fallit fritt ned mot marken och svävat bland molnen känns det som om allt jag kommer göra efter detta kommer vara hur enkelt som helst, just bring it on!

Lite bilder från gårdagen, filmen är tyvärr för stor för att lägga upp...

Jag och Stephanie och våra instruktörer

Här har jag och min instruktör, Chase precis hoppat ut ur planet

Häftig känsla

Jag flyger!

Fri som en fågel :)

Allt ser så litet ut där uppifrån

Fallskärmen äntligen ute och denna bilden är tagen precis innan vi landar

Nere med båda fötterna på jorden igen, ganska skön känsla det med :)

   

Bilder från LA

Kaktusar och en hungrig Cory :P

LA skymtar i bakrunden

Vårt motell

Walk of Fame och några av alla stjärnor som finns där...

Gatan där man hittar Walk of Fame m.m

Hollywood skylten :)

Jag i ett varmt LA

Jag med Hollywood i bakgrunden

Beverly Hills

Cory på Venice Beach

Venice Beach

Los Angeles och mycket mer...

Då var det tillbaks till verkligenheten igen. Hade en helt underbar vecka med Cory när han var här och hälsade på. Oj vad roligt vi hade och vad mycket vi hann med att se och göra och ännu ett oj för vad tiden går fort när man har roligt! Att försöka sammanfatta en sådan härlig vecka i bara några menigar är minst sagt svårt men här kommer i alla fall ett tappert försök. 
Det hela började på fredagen runt lunchtid då jag drog till flygplatsen för att hämta upp honom. Tog mig en hel del letandes och ett tag innan jag hittade rätt mötesplats men tillslut kom jag fram till rätt plats. På grund av att jag gick vilse trodde jag att jag skulle bli sen men som tur var hans flyg lite försenat så det slutade med att jag fick stå och vänta på honom istället. Den väntan kändes dock som en evighet. Snäll som jag är hade jag köpt en Chocolate chip cookie som jag tänkt ge till honom när han kom men nervös som jag var när jag väntade åt jag ju självklart upp hela kakan själv!!
Tillslut kom han i alla fall nedför rulltrappan och jag ville bara hoppa upp och ned och stå och skrika av glädje men då hade väl vakterna kommit och spärrat in mig så jag valde att inte skämma ut mig det första jag gjorde. Tyckte också det räckte med att berätta för Cory att jag lyckats parkera bilen på andra sidan flygplatsen. När bilen väl var funnen bar det av hemmåt för att visa vart jag bodde innan det var dags för att hämta upp mina värdbarn på skolan. Blev lite jobb på eftermiddagen behövde mest hjälpa till med att packa innan min värdfamilj begav sig mot flyplatsen och Colorado.

Vår första hela dag tillsammans var alltså lördag och då tog vi tåget och åkte vi in till San Francisco och spenderade hela dagen där. Det var första gången för Cory och jag tror fakiskt han blev lite smått förälskad i staden, vilket är svårt att inte bli. Det hanns med att se de mesta sevärdigheter som tex. Union Square, Lombard Street, titta på street preformers, käka Ben & Jerry glass, Fishermans Wharf, sjölejon, the Bushman (en snubbe som gömmer sig bakom buskar och skrämmer människor) vi såg Golden Gate bridge på avstånd och vi var uppe i Coit Tower där man har en kanon utsikt över hela staden. Kvällen avslutades med att vi satt på parkeringsplatsen vid Coit Tower och såg ut över San Francisco samtidigt som solen gick ned i horisonten. En mycket bra dag med ett väldigt fint avslut!

Söndagen blev lite av en "slappardag" eller när jag tänker efter hann vi faktiskt med en hel denna dag också men i vårt tempo så var det en lugn dag. Dagen började med att vi tog en rejäl sovmorgon för att sedan åka upp till "the dish" och gå den långa vandringsrundan vilket tar ca 1,5 tim. Åkte hem igen och la oss ute i solen för att sola, någon somnade och snarkade högt och tydligt (vill inte avslöja vem det var men för att ge er en ledtråd så snarkar jag inte ;) Denna lilla händelse finns också på film! Sedan bar det av till biografen för att se på filmen Safehouse som tydligen hade två svenska skådespelare med i rollerna! Efter bion åkte vi hem och lagade tacos, yum. Gick sedan och la oss ganska så tidigt för vi skulle upp på måndages morgonen för att hämta hyrbilen och ge oss iväg på vårt lilla äventyr.

På måndag som sagt var vi uppe med tuppen för att packa det sista (detta gäller dock bara mig, haha) Cory fixade lunch istället :) Vi hämtade hyrbilen och sedan var vi redo. Vi tog och följde highway 1 som var helt otroligt vackert. Vägen går längs med kusten och man är omringad av berg och grönska och vägen är alledes kurvig. Kändes nästan som om man var med i ett vykort. Det blev några stopp på vägen för att ta kort och njuta av atmosfären. Vi tog också ett break för att äta lunch och detta kom att bli ett av mina favorit ögonblick från veckan. Det fanns inga parkbänkar där man kunde sitta och äta sin lunch där vi hade stannat så Cory bestämde sig för att backa upp bilen längs med vägkanten. Jag visste inte riktigt vad han sysslade med först, trodde att han bara skulle flytta bilen så vi inte skulle stå i vägen för andra människor som också ville stanna där. Men så öppnade han bagageluckan och vi satte oss där för att äta vår lunch samtidigt som vi hade havet framför och nedanför oss och solen skinandes och glittrande i havet. Det var...vet inte riktigt vad jag ska säga men det var ett sådant fint ögonblick och jag hade kunnat sitta där i en evighet i bagageluckan i solen med Cory vid min sida. Kommer aldrig glömma det ögonblicket.
Vi fortsatte vår bilfärd och någon gång runt 8-snåret nådde vi vårt mål...Los Angeles!!! Jag var sjukt trött när vi kom fram så var tvungen att ta en liten powernap innan vi begav oss ut på en liten upptäcksfärd i mörkret med bilen. Vi köre uppe i Hollywood Hills, kurviga och små trånga gator och massa hus som har jätte fin utsikt. Det sjuka är att vissa hus är delvis ute i luften, helknäppt men sant!! I alla fall så lyckades vi få en skymt av the Hollywood sign i mörkret och vi såg downtown med alla höga skyskrapor och så åkte vi vilse. Efter att vi förstod att vi var vilse och hade åkt åt helt fel håll vände vi och åkte tillbaks till hotellet igen.

Tisdagen som var får första och sista dag i LA blev det lite sightseeing och en del kort tagna. Vi gick längs på Hollywood Boulevard vilket också är gatan där man hittar Walk of Fame och alla stjärnor på marken. Såg inte alls ut som jag hade förväntat mig och mitt intryck av LA och Hollywood förändrades snabbt från att tidigare varit ett glamoröst ställe i min fantasi till att i verkligeten vara ett trashigt ställe! Även om det var en hel del turister på gatan så såg jag många hemlösa och man kunde se att det var ett fattigt område. Ett kvarter från Hollywood Boulevard såg vi också hur en kvinna längs med vägen drog ner sina byxor för att sätta sig ner och göra sitt behov, mitt på ljusa dagen! Som sagt inte alls så glamoröst som man kanske föreställer sig att det ska vara. Vi drog vidare för att ta en närmare titt på Hollywood skylten och hamnade slutligen i en park där man hade en jättefin och bra utsikt utöver den och på andra sidan utöver LA. Det bästa av allt var att det var nästan inga människor alls här så man kunde ta sig tid!
Vi åkte i området Beverly Hills för att kika oss omkring såg dock inget speciellt, vissa hus var väldigt stora dock men efter ett tag hade vi sett det mesta kände vi så vi drog vidare till Venice Beach. Väl där kikade vi på några killar som försökte surfa och vi kände på havet med våra fötter vilket var svinkallt. Vi satte oss en stund på stranden för att njuta av utsikten men också för att varva ner efter en lång dag som ännu inte var slut. Vi hade ju en 6 timmars bilresa hem kvar att köra! Kom hem någon gång efter midnatt runt 1am tror jag för att sedan gå och lägga oss.

Onsdagen var vår sista dag med hyrbil så vi klev upp i hyfsad tid för att kunna hinna köra till Redwoods vilket ligger på andra sidan Golden Gate Bridge och kika på träd. Inte vilka träd som helst dock utan gigantiska träd som är de högsta levande varelserna på jorden idag. Innan vi gjorde det tog vi tillfället i akt och körde upp bland bergen för att få en utsikt över hela Golden Gate Bridge och San Francisco.
Vi var tvungna att lämna tillbaka hyrbilen runt 5pm och efter det åkte vi hem för att laga middag.

Torsdagen som var vår sista dag tillsammans började med att jag hade lektion i 2tim på morgon och när jag kom tillbaka runt lunchtid gick vi och åt brunch på ett av mina stammisställen, Stacks. Efter det bestämde vi oss slutligen för att ta taget in till San Jose för att kika och se vad som  fanns där. Vi gick längs med en flod och kom slutligen till en park där vi la oss en stund i solen. Vi gick runt och letade efter shopping men kunde inte hitta något i närheten så vi tog tåget tillbaka för att sedan gå till Stanford Shopping Mall. Tog oss en halvtimma att gå dit kikade runt i lite butiker och sedan gick vi hemmåt igen för att köpa kinamat att ta med hem och äta framför tv:n. Vi gick till sängs tidigt för vi var tvungna att gå upp vid 4-tiden på morgonen då Corys flyg avgick kl. 6am.

Fredagen var ingen rolig dag alls, upp tidigt för att köra till flyplatsen och sedan säga hejdå för att sedan bli lämnad och behöva åka tillbaka själv till ett tomt hus. Kände mig såååå ensam när jag kom hem vilket inte var konstigt med tanke på att jag umgåtts med Cory 24/7 i en hel vecka. Min värdfamilj kom hem på kvällen och då kändes det lite bättre, för då var jag inte längre själv...

Som sagt en fantastisk vecka var det och här är några bilder från den, får bli en bildbomb nästa inlägg istället;

Walk of Fame

Jag och Cory i Hollywood :)

En gata i Beverly Hills

Golden Gate Bridge och San Francisco i  bakgrunden

Redwoods

 Over and Out